Jag har senaste tiden i vissa tillfällen medvetet fotograferat med högt iso, denna bild är gjord med min Nikon D80 samt 80-200 f2,8 och konverter 2x.  Tanken var att få fram bruset som bidrar till den råa känslan, mystiken samt ”tavelkänslan”   ,  som inspiration nämner jag Bruno Liljefors. Har jag lyckats med detta??

Kunde inte låta bli att posta den här charmiga visan.

Känsla, känsla, känsla, det är viktigt för mig i en bild och vilken teknik eller hjälpmedel till kameran jag använder för att få till bilden som jag vill bryr jag mig inte om, det är ju bara teknik ändå. Men å andra sidan kan tekniken hjälpa till att få fram känslan. Om jag fått fram känslan i min bild här är upp till er att tycka??? I morgon är det fars dag och klart man undrar om man får en slips

Jag  funderade länge att köpa boken min plats i ljuset av Terje Hellesø, vet inte varför jag fått tummen ur och köpt den tidigare. Hur som, jag tänker inte skriva en lång recension då det är många som redan gjort det. Boken bör köpas av ALLA konst, natur och foto intresserade. Boken är ett personligt verk av fotografen om bildskapandet, om livet i med och motgång, om att se meningen med vårt jordeliv, hur viktigt det är att vara sig själv och vara ödmjuk i sin framtoning. I texterna känner jag igen mig själv många gånger genom Terjes tankar, att tex. vända det negativa till positivt och i motgångar finns det ett ljus där framme…om än det känns svårt i stunden. Bilderna liksom texterna är genomgående personliga och berör verkligen själen, en bok som verkligen genomsyras av kittlande symbolik med en historia som speglas genom bilderna. Det märks att den här boken tog tid från tanke till färdig bok. Helt klart en ny favoritbok. Tack Terje för ett underbart verk!

En bild från mig tillägnad Terje, en bild från livets goda karamell när det är rörigt på ytan men lugnt i själen.

Malin H har skrivit intressanta tankar om foto.  Jag fyller i om att göra sig märkvärdig och frågar, vem gör sig märkvärdig när det gäller bilder?? finns det fotografer som går runt och skryter?? Flertalet av de fotografer jag känner brukar vara blygsamma och ödmjuka när man talar om att man uppskattar fotografens bilder,  Vad jag märkt i diskussioner så är flertalet trötta på sina egna bilder, så även jag, men jag kan däremot tala om stolt vilka utav mina egna bilder jag uppskattar!! varför skulle man inte få det?? det är bara mina bilder som jag gjort! Copycat eller inte när det gäller naturbilder tycker jag att det är viktigt att våga vara sig själv och lita på sina egna tankar, ideal, känslor och försöka sätta sitt eget fingeravtryck i bilderna, alla kan kopiera då och då…för hur skall vi alla veta vem som äger ”originalet”??? En annan sak som är att tänka på är just upplevelse värdet i bilden för fotografen,  faktiskt handlar bilderna om sinnesstämningar, minnen, möten, dofter, färger, ljus upplevelser i naturen för naturfotografen…lyckas man inte som fotograf få fram den känslan i bilden är det inte lätt för betraktaren att ”uppleva” genom bilden. Om jag själv lyckas med denna bedrift är upp till betraktaren!! hur som, ut i naturen och upplev, ha kul och tänk inte för mycket utan gör de bilder du vill….

Tänkte nämna lite hur jag ser på bilder och bildspråk, fylla på i debatten om personliga, dokumentära, konstnärliga, abstrakta bilder. Många människor och även fotografer fnyser och nämner i all hast – jaja det är lite lite för mycket av den suddiga varan i dag…..man skyndar vidare i diskussionen för att slippa tala om dessa bildmotiv. Varför kan inte alla se bakom den dokumentera bilden?? kan någon förklara det för mig?? varför tycker man inte om variationen i bilder och motiv där det varken finns fördomar mot det ena eller andra?? jag menar det ena utesluter inte det andra när det gäller bildmotiv, dessutom spelar själva motivet mindre roll i en bra bild.
Likt en kameleont slukar jag bilder, mina och andras. Oavsett motiv som för mig är ganska irrelevant söker jag och uppskattar variation och mångfald, alla bilder fyller en funktion och passar in någonstans i ett sammanhang men det jag söker i en bra bild är framförallt känslan, symboliken, uttryck, där fantasin får flöda fritt. Men å andra sidan uppskattar jag likväl välkomponerade landskapsbilder med röda stugor  och solnedgångar vid havet. Variation är det som håller igång mitt fotograferande, möten med skog, insjö, hav, ängar, älg, rådjur,  groda och vitsippa. Likväl återkommer jag till vår kust här i Halland trots alla mina kustbilder som finns i mitt arkiv. Allt detta i sin helhet  ger min själ ro och kraft att orka leva, för mitt eget välbefinnande. Men ändå det absolut viktigaste och  största som hänt i livet är kärleken till familj och barn som ger mig livskraft.

Naturfotohalland ställde ut ett mindre antal bilder på vårgårda festivalen, det var med glädje vi motog positiva ord om våra bilder, bla fick vi höra att bilderna håller hög klass, snyggt sammanhållet och rent, trots bla. en formatmiss på någon bild.  Klockrent tema med Halland som bildmotiv och då med fotografer från länet. Tack alla som besökte och tyckte till.

Det var första gången jag besökte festivalen och mitt intryck var förstås kul att träffa gamla och nya bekanta. Några föreläsningar blev det men dock så många som jag ville gå på, lyssnade på Tom Svensson om hans expedition till Brasilien och regnskogen för att fotografera tamariner och för att samla information om tamarinernas förutsättningar för att överleva. Tyckte det var spännande och fascinerande att höra och se Toms upplevelser. Bildutställningarna var bra tycker jag,  kanske lite för mycket likt?? lite för lite som stack ut ur mängden? Inte för att vi  i Naturfoto Halland är bättre än någon annan att visa bilder som sticker ut, tanken med naturfoto Hallands bilder är att visa Halland som helhet. Jag menar rakt över lag, nästan så man kände att när man sett hälften så hade man nästan sett allt. Erik Malms bilder stack däremot ut ur mängden, helt underbara bilder. Men som sagt här måste man faktiskt ta hänsyn till tycke och smak bland besökarna samt förmågan att se bakom den dokumentära bilden. Synd att jag missade Eriks föredrag som alla berömde. Klämde lite på några gluggar men insåg att min plånbok är inte tjock nog så jag lunkade vidare till bokhandel i stället. Köpte en bok, en bok som jag länge tänkt köpa men inte blivit så, min plats i ljuset av Terje H (skriver inte mer, sista bokstaven är så jobbig   ) 420:- ..rena rama rånet, glömde pruta med Terje skämt & sidå, skall bli härligt att läsa boken. På lördags kvällen var det middag på värdshuset, trevligt och gott som attan. Hur som har du inte besökt fotofestivalen så gör det, det är här alla naturfotointresserade träffas och all heder till Vårgårda fotoklubb som gör ett jätte jobb att arrangera festivalen.

Bilden är fotograferad med min HP photosmart.

Jag träffade den store kändisen från Norge på Vårgårda naturfotofestival, ni vet han som bara är en naturfotograf.  Här är en bild att beskåda skämt & sidå…   Nedan en bild när han diskuterar med någon från nevabooks.

Här är en hemsida som ni bör besöka, en duktig naturfotograf från Blekinge. Även mycket duktig på att uttrycka sig i skrift, synd att Gunnar inte startar en blogg

http://www.gunnareriksson.se/